En annan vinkel

Jämlikhetsanden

2010-03-06T15:23:00.000-08:00

Richard Wilkinson och Kate Picketts bok "The Spirit level" nyligen utkommen på svenska under namnet "Jämlikhetsanden" tycks inte lämna någon oberörd, speciellt inte förespråkarna för den nyliberala politik som ligger bakom de ökade inkomstklyftorna i Sverige, och i många andra rika länder. Att en bok fylld med empiriska bevis klassas som ovetenskaplig av de som sällan använt sig av empiri för att bevisa fördelarna med marknadsreformer, före eller efter deras införande, bör väl snarast ses ett desperata försök att undanröja sanningen. Boken rekommenderas varmt och diskussion om boken finns på följande länkar:

http://augusttorngrenwartin.blogspot.com/2010/02/wilkinson-ger-norberg-och-nordling-svar.html

http://josefsson.net/

http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2010/2/9/hur-vetenskaplig-ar-the-spirit-level-jamlikhetsanden.html

http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=02&year=2010#3431

Gunilla Ryd

Vem tjänar på försäljningen av apoteken?

2010-03-06T15:06:00.000-08:00

Fyra storföretag är nu ägare till 465 av de 946 apotek som finns i Sverige. Ytterligare 150 apotek av de 481som Staten äger ska säljas ut till småföretagare. Eva-Britt Gustavsson, vd för Apoteket Omstrukturering, anser att denna avreglering "skapar en bra marknadstruktur...".

Av dessa fyra företag är åtminstone tre kopplade till riskkapital och två ägs från Jersey Islands, ett skatteparadis. En marknad med ett fåtal storföretag och flera mindre företag leder oftast till att de stora företagen i början använder sin styrka till att dumpa priser för att senare höja priserna när konkurrensen, småföretagarna, slagits ut och marknaden dominerats. Är detta en bra marknadstruktur?

Erfarenheterna från andra länder som avreglerat visar att antalet apotek ökade i tätorterna medan de försvann från glesbygderna. Behöver vi fler apotek i städerna och färre i glesbygden? Tanken bakom omstruktureringen borde vara nöjdare kunder genom lägre priser och bättre service, vilket borde innebära fler inköpställen och utökade öppettider. Apotekspersonalen är nöjdare, enligt Göran Hägglund, för nu kan de välja arbetsgivare, byta jobb och kanske bli egenförtagare. Om motivet för byte av arbetsgivare är bättre löner och/eller arbetstider verkar det inte lätt att få ekvationen att gå ihop.

Riskkapitalföretag har som sitt främsta mål att öka vinsten och på väldigt kort sikt. Hur kan detta uppnås inom detaljhandeln? Genom större marknadsandelar, alltså genom att slå ut konkurrenter, eller genom att höja försäljningsmarginalerna. Det senare uppnås genom högre försäljningspriser och/eller lägre inköpspriser. Ökad konkurrens brukar också leda till högre reklamkostnader, vem betalar dessa?

Det har redan konstaterats att Läkemedelsindustrin höjt priserna för de mest sålda receptfria medicinerna med 11% i samband med avregleringen och de dyraste medicinera finns hos de nya privata apoteken. SvD konstaterade nyligen att vi har "fortsatt dyrare läkemedel".

I Svenska Dagbladet (2010-01-19) säger Rickard Bergström ,Vd för Läkemedelsindustriföreningen, att "han inte är inte förvånad över de höjda priserna. Det har utredare och expertis förutspått. Skälen är att man dels släpper på prisregleringen, dels går från ett system med 900 apotek utan vinstkrav till 3000 försäljningsställen med helt andra öppettider och som måste göra en del investeringar i utrustning för att hantera läkemedlen. Samma sak hände i Norge. Det är en illusion att tro att konsumenterna skulle få lägre priser i och med den här avregleringen."

Apoteks AB var kostnadseffektivt, hade bra service och priserna var lägre, varför behövdes det då avregleras? Jo, bara för att några få privata storföretag ska tjäna pengar på våra behov av läkemedel. Men vi som inte vill bidra till detta kan än så länge fortsätta köpa vår medicin på Apoteks AB.

Gunilla Ryd

Rädda glesbygden från utarmning

2010-02-08T08:45:00.000-08:00

(publicerad i Skånskan och Sydsvenskan)

Tidigare hade vi en ordning där de statliga företagen hade ett uppdrag att hålla enhetliga priser och service i hela landet även om det innebar att verksamhet i glesbygden krävde mer resurser och/eller var mindre lönsamma. Glesbygdsverksamheten fick helt enkelt bli subventionerad av verksamheten i mer befolkade områden.

Med avregleringen av postmarknaden, förslag till fullständig avreglering av järnvägen och nu senast avskaffandet av apoteksmonopolet kommer denna ordning på sikt helt att raseras.

De privata företagen kommer i första hand satsa på de tätbefolkade områderna där möjligheterna till vinst är störst. De statliga företagen med sina nya vinstkrav kommer av konkurrensskäl tvingas följa efter.

Ingen kommer att vilja upprätthålla en likvärdig och billig service i glesbygd. Alternativen blir antingen en kraftigt försämrad service med ännu längre väg till post, närmaste tåg eller apotek än vad många redan har idag eller att priserna kommer att stiga så våldsamt att ingen med normala inkomster kommer att ha råd med dem.

Var det inte centerpartiet som en gång i tiden myntade sloganen ”Hela Sverige måste få leva”? Men det var förstås innan Stureplanscentern tog över och Centern började tävla med övriga borgerliga partier om att gå i bräschen för avregleringar och skattesänkningar.

När allianspartierna står eniga i nedrustningen av allas vår välfärd är det viktigt att regeringsalternativet har en klar linje och hejda utförsäljnings- och avreglerings-politiken innan det är för sent!

Girighet som drivkraft

2010-01-27T23:39:00.000-08:00

Varför skulle ett riskkapitalbolag med säte i skatteparadiset Jersey vara bättre på att driva apotek än det statliga bolag som drivit dem hittills. Skånskan jublar över att Medstop som drivs av ett sådant bolag öppnat apotek i Malmö. Men girighet som drivkraft för verksamhet som har med liv och död att göra känns oroande.

Kerstin Eldh

Kunder eller medborgare?

2010-01-27T23:31:00.000-08:00

Jag läser Hanna E Lindbergs kolumn [i Metro] 2010-01-25 om privatiseringen av apoteket där hon målar upp en framtid fylld av privata bolag som sköter det viktiga vi idag äger tillsammans. Hon beskriver privata bolag som sköter polisens uppgifter. Det låter tyvärr inte alls så avlägset som jag skulle vilja. Det kan kännas konstigt att tänka sig privata bibliotek, fängelser eller gator. Att privatisera vattenförsörjning eller att lägga ut delar av försvarsmakten på entreprenad låter nästan overkligt. Men detta är bara exempel på saker som faktiskt har redan gjorts i olika länder.

Det är att dags att vi frågar oss om vi verkligen vill ha ett samhälle där vi är kunder snarare än medborgare? Där storföretag gör vinst på våra sjukdomar eller de pengar vi satsar på barnomsorg och hemtjänst? Jag vill inte det. Jag vill säga stopp nu. Sluta sälj vår välfärd!

Rena cirkusen i den avreglerade kollektivtrafiken

2010-01-22T01:18:00.000-08:00

Kollektivtrafiken ska vara ett alternativ som är enkelt och överskådligt för resenärerna. Redan idag leder det stora antalet aktörer inom kollektivtrafikbranschen till smått absurda situationer. Det kan hända att två likadana tåg avgår mellan samma städer vid ungefär samma tid. Ett av tågen körs av SJ och ett av Öresundståg och om man ska köpa en biljett på SJ:s hemsida kan man endast boka ett av alternativen. Även om det andra skulle råka vara billigare eller snabbare. Dessutom gäller inte Öresundstågsbiljetten om man skulle råka gå på SJ-tåget.

Med förslaget från regeringens utredare, Ulf Lundin, om ytterligare avreglering av kollektivtrafiken skulle det bli ännu svårare för resenären att använda systemet. Då skulle flera olika bolag ha hand om trafiken mellan exempelvis Malmö och Lund, flera olika Skånetrafiken med egna tidtabeller och egna priser. Låt oss hoppas att utredaren Lundin inte får som han vill. Det skulle varken pendlarna eller miljön tjäna på.

David Lindelöw

Finns buss 3?

2010-01-12T13:54:00.000-08:00

Det brukar sägas att utläggning på entreprenad ska ge de bästa och billigaste lösningarna för människorna. Ett av många exempel på att det inte gäller är busstrafiken i Malmö.

Många gånger får man vänta på bussar som aldrig kommer. Man undrar om linje 3 finns överhuvudtaget. Vid de tre tillfällen jag behövt den har jag väntat förgäves trots att flera avgångstider passerats.

När bussar kommer låter de inte sällan som tröskverk p.g.a. bristande underhåll eller att de helt enkelt är utslitna. Det är kanske inte så underligt. För några år sedan hörde jag en busschaufför säga att man inte längre gjorde 1000-milaservice på bussarna för att spara in pengar.

Att två olika företag sköter trafiken i Malmö leder också till andra problem När man frågar om något på det ena företagets linjer, kan man ofta inte få någon information om tider och destinationer på det andra företagets linjer.

Nej, låt busstrafiken återgå till att drivas i offentlig regi.

Kerstin Eldh

Jämlikhet rular

2009-12-20T06:24:00.001-08:00

Jämlika samhällen mår bättre. Det visar de brittiska forskarna Kate Pickett och Richard Wilkinson i boken The Spirit Level.

I en debattartikel i Efter Arbetet skriver Pickett och Wilkinson

Ojämlika samhällen har större problem med fysisk och psykisk ohälsa, våld, droger, tonårsfödslar, lågpresterande skolbarn och fetma; de har större fängelsepopulationer, lägre förtroendenivåer och sämre social sammanhållning. Ojämlikhet tycks leda till att praktiskt taget allting går snett.
(...)
Det är inte heller bara de fattiga som drar nytta av större jämlikhet. De fattiga kanske har mest att vinna, men nästan oavsett inkomst är det bättre att leva i ett mer jämlikt samhälle. Även medelklasspersoner med god inkomst klarar sig bättre i mer jämlika samhällen: de har längre medellivslängd, de löper mindre risk att utsättas för våld och de är mer delaktiga i samhällslivet. Risken är inte heller lika stor att deras barn får problem i skolan, blir mobbade, börjar med droger eller blir tonårsföräldrar. Det tycks verkligen som om större jämlikhet förbättrar allas livskvalitet.
Läs mer om forskningen om jämlikhet

Rapporter från privatiseringsfronten

2009-12-20T04:18:00.000-08:00

Vad händer med våra skattepengar när alltmer av vår välfärd utförs av privata företag? Och vad innebär privatiseringarna för de anställda?

En del av svaren finns i två undersökningar från Kommunal och Vänsterpartiet.

Kommunal Stockholms Län har i rapporten Den som söker skall finna - om granskningen av företag inom vård, skola och omsorg från 2008 granskat 146 företag som säljer hemtjänst och barnomsorg till Nacka och Täby kommun. De fann bland annat att

Var femte företag hade anmärkningar för obetalt skatt, moms eller skulder till stat, kommun eller enskilda.
Närmare hälften av dem som lämnat årsredovisning hade anmärkningsvärt höga externa kostnader. Personalkostnader står vanligen för 80-90 procent av omsättningen i dessa verksamheter. Höga externa kostnader kan vara ett tecken på oegentligheter t ex att man betalar luftfakturor från närstående företag.
En tredjedel redovisar låga eller inga pensionsinbetalningar för sina anställda.
Majoriteten av hemtjänstföretagen, 60 procent, saknar kollektivavtal. Det innebär sämre och osäkrare villkor för de anställda än i företag med kollektivavtal, vilket kan gå ut över kvalitén i tjänsterna. Det snedvrider konkurrensen eftersom företaget utan kollektivavtal kommer billigare undan än det som har.

(Läs mer om kollektivavtal på Facket Förändras.)

Även Vänsterpartiet har tittat på privatiserad välfärd, med fokus på kvinnor anställda inom äldreomsorgen. I rapporten Sämre anställningstrygghet och omsorg - storbolagen vinnare och kvinnor förlorare på den privatiserade äldreomsorgen visas att kvinnor som arbetar på privata äldreboenden är betydligt mer missnöjda sin anställning än kollegor på boenden som drivs av kommunen.

Fantastisk logik om Vattenfall

2009-11-27T05:27:00.001-08:00

Många borgerliga debattörer har en fantastisk logik i frågan om Vattenfall: Problemet med företaget sägs vara att det har oklara direktiv för sin verksamhet. Man har ”blandat samman” sina politiska och affärsmässiga riktlinjer. Detta vill dessa debattörer nu lösa genom att sälja ut företaget och låta vinstmaximeringen bli den allenarådande principen.

Det är ju en absurd slutsats. Det är väl knappast politiska skäl som lett till att Vattenfall investerar i kol- och kärnkraft i andra länder, det är försök till vinstmaximering. Denna vinstjakt på miljöns bekostnad har lett till att politikerna känt sig tvingade att lägga sig i företagets policy och kritisera besluten. Nu vill debattörerna låta den affärsmässiga profitmaximeringen bli ledstjärna. Man vill att politikerna ska avsäga sig alla möjligheter att påverka företaget i klimatvänlig riktning.

Istället borde man naturligtvis dra motsatt slutsats: att Vattenfall borde bli hårdare styrt politiskt.

Övertyga dina egna Elisabeth

2009-11-27T05:26:00.000-08:00

(publicerad i Skånska Dagbladet 26/11 -09)

Elisabeth Elgh, moderat, skriver i SkD 22/11 om hur gamla människors individuella livserfarenheter inte tillvaratas i hemtjänster vilket leder till att “ man inte har något annat än vädret att prata om med dom som kommer inom dörren och vänder lika snabbt” Hon pläderar för att hemtjänstpersonalen efter tillåtelse av och tillsammans med den äldre ska få skriva en livsberättelse. En sån otroligt sympatisk tanke!

Elgh skriver samtidigt om hur de äldre ibland tvingas välja mellan olika alternativ till äldreboende som det är svårt för den enskilde att överblicka - “allt i det fria vårdsökandets namn”. Denna “valfrihet” gäller ju också hemtjänsten.

Om Elgh menar allvar med sina synpunkter, vilket vi väl får förutsätta med tanke på det engagemang hon skriver med, bör hon nog prata med sina partikamrater. Man har ju lagt pengar på “valfrihetsreformer” som ger privata vinster till storföretag och som leder till att det privata och det offentliga tävlar om vem som kan skära ner mest..

Om man avskaffar konkurrensutsättningen av tidigare offentliga verksamheter och istället satsar pengar på en värdig äldrevård i offentlig regi så finns det förutsättningar för Elghs verkligt lovvärda visioner.

Bengt Månsson

First post!

2009-11-27T03:17:00.000-08:00

Hej,

På den här bloggen kommer olika insändare, debattartiklar och andra texter som behandlar privatiseringen av det svenska samhället att publiseras. Bloggen är en samlingsplats för texter som skrivs av en grupp människor i Malmö som träffas semi-regelbundet för att diskutera sådana frågor.